Principen om emperi
Pröva alla antaganden du är beroende av genom experiment och kontinuerlig revidering så att du lär dig snabbt, förstår och kan navigera så ändamålsenligt som möjligt.
Empiri – grundvalen för den vetenskapliga metoden – är en grundläggande princip för att på ett bra sätt kunna navigera i en komplex värld. Inte bara är de miljöer som organisationer befinner sig i komplexa utan en organisation är i sig själv ett komplext adaptivt system. Kunskapen om ett organisatoriskt system och dess interaktioner är ofta oprecis och starkt beroende av sammanhanget.
Empiri kan hjälpa till att öka säkerheten och minska villfarelsen, så att tiden kan utnyttjas på bästa sätt. I våra försök att förstå saker och skaffa oss en känsla av säkerhet om vad som händer, varför det händer, vad som ska hända härnäst och vad som behövs för att uppnå det, drar vi ofta slutsatser utan att kontrollera om de antaganden de bygger på är sanna och korrekta. I en komplex omgivning kan det vi uppfattar som orsakssamband ofta visa sig vara bara korrelation eller tillfällighet, och utfallet av de åtgärder vi gör kommer alltid att leda till en del oförutsedda konsekvenser.
Att observera och sondera system och att använda sig av experiment för att vägleda en iterativ strategi för förändring stöder ständigt lärande och hjälper en organisation att kontinuerligt utvecklas för att förbli ändamålsenlig och mottaglig för förändring.
Förtydliga hypotesen
En hypotes är en preliminär förklaring av ett samband mellan en specifik orsak och en effekt som både kan testas och falsifieras. Den ger en startpunkt för experiment som bevisar eller motbevisar hypotesen.
När det gäller organisationer kan man utveckla hypoteser om hur en förändring i en arbetsprocess eller organisationsstruktur skulle förbättra ändamålsenligheten eller minska kostnaderna. Eller om hur en omplanering av ett möte skulle kunna öka engagemanget, eller hur en viss förändring av en produkt skulle kunna attrahera ett nytt kundsegment samtidigt som befintliga kunder är nöjda och så vidare.
När vi ställs inför osäkerhet hjälper det att göra eventuella frågor och antaganden explicita och sen forma en tydlig hypotes som kan göra det möjligt att besvara dessa frågorna och validera att antagandena är sanna. En vag eller tvetydig beskrivning gör antaganden svåra, eller till och med omöjliga, att testa. Om man försöker testa för många antaganden på en gång kan det leda in på en lång väg med få lärdomar och insikter av värde. Mindre är ofta mer.
En viktig färdighet att utveckla när man konstruerar experiment är förmågan att skilja mellan etablerad kunskap och rena antaganden. Genom att tydligt tillstå vad man ännu inte vet och vad man antar vara mer eller mindre sant, kan man identifiera frågor och antaganden kring vilka hypotesen ska byggas.
I komplexa domäner förlitar sig en hypotesdriven strategi på experiment för att validera eller motbevisa hypoteser, så att man kan hitta bärkraftiga idéer eller falsifiera dem tidigt. Att göra saker begripliga genom experimenterande, inte bara gör det möjligt att mer ändamålsenligt uppnå vad som behövs eller önskas, men det kan också hjälpa till att validera antaganden om vilka mål som kan vara värda att ens sträva efter.
Konstruera bra experiment
Ett experiment är ett kontrollerat test som är utformat för att bevisa eller motbevisa en hypotes. Experiment ger validerad kunskap om hur man bättre kan agera på kommande utmaningar och möjligheter. Utfallet ger ofta möjlighet att förädla hypotesen, eller till och med utveckla nya hypoteser som sedan kan testas med ytterligare experiment.
Innan ett experiment påbörjas är det viktigt att helt definiera och dokumentera det. När det gäller organisationer kommer ett experiment att bestå av en lista på aktiviteter som behöver genomföras, och om det hjälper, hur de behöver utföras, men även en lista på mätvärden som ska följas före, under och efter experimentet.
Definiera och dokumentera specifika värden på variablerna som visar på experimentets framgång och misslyckande och lägg till detaljer om detta till dina utvärderingskriterier. Tänk särskilt på vad ni skulle godkänna som bevis på att er hypotes är felaktig. Undvik att göra ändringar i ett pågående experiment, och om du ändrar något, dokumentera dessa förändringar, annars kan dina mätningar bli meningslösa. Det är viktigt att du mäter innan du börjar experimentet för att se till att värdet som visar på framgång inte redan är uppfyllt, t.ex. på grund av fel i hur experimentet konstruerats.
Behandla beslut som experiment
I ett komplext system är det omöjligt att förutsäga alla de sätt på vilka detta system kommer att reagera på introduktionen av specifika förändringar. Därför kan man även se på och hantera beslutsfattande som experiment. Det är värdefullt att se alla viktiga operativa och strukturella beslut som görs som experiment och därmed dokumentera de avsedda utfalls- och utvärderingskriterierna i varje enskilt fall. Fatta ett beslut i taget, börja med vad som verkar vara en lämplig eller logisk utgångspunkt och utveckla dessa beslut iterativt, baserat lärdomar och insikter längs vägen.